Känner du igen dig? Du får syn på en kille som liknar din hemliga högstadieförälskelse och inser att det ju faktiskt är grabben du skickade hemliga små lappar till en gång för länge, länge sedan. Fast han går knappt att känna igen eftersom det blonda rufset bytts ut mot begynnande flint och den vältränade kroppen blivit med väldefinierad kula. Och mellan ögonen en kraftig bekymmersrynka. Visst - du inser att du också har märkts av tidens tand, men konstaterar att framfarten varit lite mer hänsynslös mot somliga.
Helst önskar jag att jag sluppit få syn på honom. Det är lite som när gamla 80-talsidoler försöker sig på en comeback. Pinsamt, onödigt och framför allt oekonomiskt. Om de vill fortsätta sälja gamla skivor borde de veta att hålla låg profil. Precis som min högstadiecrush.
reflektioner, personligt, högstadiet, minnen
Och nu då?
1 vecka sedan
1 kommentar:
Hi hi, vad kul skrivet! Fast det kan vara rätt trevligt också :-) I alla fall när jag råkar se den superfåfänga snyggokillen som ganska hänsynslöst dumpade mig. Nu tunnhårig och med kulmage förstås.
Jag var så klart också snyggare på den tiden innan jag fick barn, men lite skadeglad är jag allt ändå.
Skicka en kommentar