Foto: Mr HVarför gör hon segertecknet? Jo, precis som Miss Agda skriver så är den här tiden på året en tid då det pirrar i magen på många. Känslan av nystart - nytt jobb, nytt träningsprogram, ny stad eller vad det nu kan vara. Varje gång jag känner att det är motigt på jobbet så tänker jag tillbaka på hur jag hade det för ungefär fem år sedan.
Jag jobbade på ett kemiföretag och trivdes inte alls - ni vet den där frustrerande känslan av att man kastat en massa tid och studiemedel på att utbilda sig till något man egentligen inte brann för. Trodde det skulle vara omöjligt att ta sig ur detta, men i samma veva som jag kom in på journalistutbildningen så visste jag att det nu bara kunde bli bättre. Och tror man stenhårt på det är jag övertygad om att det också blir som man vill.
Att landa i ett nytt yrke i en helt ny bransch när man inte längre är purung är inte helt lätt. Skulle vara roligt att utbyta tankar och funderingar med andra i samma situation. Vad var det som gjorde att ni vågade? Vilket stöd fick ni av omgivningen och känner ni idag?
(Bilden är tagen under en båtutflykt på Mallorca i somras.)
karriär, jobb, arbete, nystart
3 kommentarer:
Tack!
Igår köpte jag gojibär, tack för tipset! Om de nu inte hjälper så är de åtminstone goda att sitta och knapra på!
Jag tycker det är så modigt att våga byta yrkesspår helt och hållet! Det finns säkert jättemånga som skulle vilja, men inte vågar och som istället vantrivs på sina jobb.
Jag började på socionomprogrammet ganska tidigt och jag hoppas att jag aldrig kommer att tröttna på mitt yrke!
Ha en bra helg!
kram
Jag läste pappersteknik och tanken var alltså att jag skulle börja jobba på ett pappersbruk (hur F****N tänkte jag då, vem VILL göra det?). Efter att ha sommarjobbat på olika pappersbruk var ju saken klar -inget för mig. Tur att man kan bredda ut civilingengörsutbildningen och läsa en massa extrakurser (tog ju även 2 extraår för mig då) och då hittade jag industriell ekonomi & logistik som kändes mer intressant och nu, efter att jag provat på 3 jobb under 5 år i både Sthlm & GBG, känner jag äntligen att jag hittat rätt. Kommer nog skriva några rader om det på min blogg här snart. Känslan är ju obeskrivlig, vilket du säkert vet :-)
Det var modigt gjort! Klart imponerande! Jag trodde att du varit journalist alltid :-)
Själv vet jag inte vad jag ska satsa på när jag inte vill vara hemmafru längre. Helst vill jag jobba i klädbutik.
Jag tror jag struntar i H&M-skärpet och köper ett annat. Jag brukar också ha small - 75 cm, så då blir det nog inte bra.
Trevlig helg!
Skicka en kommentar