I förmiddags körde jag ett långpass på 15 km med mycket trevligt sällskap. Vi höll ett lugnt prattempo hela passet igenom, varför jag ställer mig något frågande till pulskurvan som talar om att tempot varit ”hårt”. Jag upplevde verkligen inte dagens pass som hårt och därför ska det bli väldigt givande att inom kort göra ett maxpulstest och få svart på vitt vilka som egentligen är mina pulszoner. Jag kände mig pigg och passet flöt på fint - nästa vecka blir det förmodligen ett längre pass och jag känner mig mer motiverad än någonsin att löpträna. Tänk att något man tidigare hatat kan vara så kul!
Dagens pass i siffror:
Träningstid: 01:28:06
Kalorier: 949 kcal
Sträcka: 15 km
Snittpuls: 161 slag/minut
Maxpuls: 171 slag/minut
Snittempo: 5:52 min/km
Maxtempo: 4:36 min/km
Så här skriver min träningskompis E om dagens pass:
”Här kommer några ord från dagens träningskompis, en man på 36 år som en gång i tiden sprungit Stockholm Marathon på 3.11 men numera ägnar mesta tiden åt explosivare träning som kampsport, styrkelyft och löpintervaller.
Söndagsmorgonens långpass bjöd på gråmulet adventsväder men behaglig löptemperatur. Vi var ute i knappt en och halv timme (1.28) i behagligt prattempo (5.50 min/km), vilket var skönt efter en vecka av lyft, sparkar och intervaller. Några sugande backar inbjöd dock till intervaller från min sida, skönt att bränna ur ben och lungor.
Petra höll ett jämnt och bra tempo och verkade oberörd av såväl mina backrusningar som de 15 kilometrarna. Ett bra formbesked ett halvår innan det är dags att tugga asfalt i den kungliga hufvudstaden.”
/E
löpning, långpass, Stockholm Marathon, maraton, maratonträning
14 kommentarer:
Så duktig du är!
Vilket bra pass och vad kul att du ser sån glädje i löpningen! Kanske var tempot högre för att du hade sällskap, och då märker man ju oftast inte att det går fortare?
vad härligt det låter!
själv är man seg som ett tuggummi ungefär :)
Tokduktigt av Dig tycker jag! :)
Visst är det bra märkligt att man så helt och fullt kan byta uppfattning om något som man så djupt och innerligt hatat?! Vilken tur att man inte är sämre människa än att man kan ändra sig :)
Fortsätter följa Din resa mot Maran och det med spänning! :)
Hoppas Du fick en fortsatt trevlig 2:a advent!
Grymt bra! Kul att du är så inspirerad Petra - I like it! Stor kram!
Sällkskap på en löptur är GULD värt och det är liksom (minst) "två flugor i en smäll". Man får springa OCH man får chans att umgås med en (eller flera) trevliga människor. Det blir ofta även så himla bra samtal under en löptur. Som jag brukar säga; Löpning förenar!:-)
Du är starkare än du tror!
Tack för era snälla kommentarer! Ja, löpning har verkligen på väldigt kort tid blivit ett nästan-måste för mig :)
Petra: Utan att ha tittat igenom höjdkurvan eller kunskap om dina pulsnivår(max,vilopuls) skulle jag säga att du springer för snabbt. Oftast när man tränar med andra höjer man automatikst tempot, detta sker utan att man tänker på det.
/Staffan
Bra jobbat!
Varför sprang hon för snabbt Staffan? det är väl bra att varva sina pass med olika hastigheter..?
Piratfarsan:
I och med att Petra skrev att passet var ett s.k långpass antog jag det skulle gå i en lägre puls nivå. Om du tittar på kurvan så ligger hela långpasset på nivå=Hårt. Att inleda ens tränings upplägg på den nivå är kanske inte det bästa anser jag. Tror mera på att öka sakta inte att gå ut hårt, vilket tyder på att det var ett hårt pass om jag läser puls nivå. Som jag även skrev så vet jag inte hur nivåskillnadern var under passet, vilket har en stor inverkan på pulsen.
Klart man ska varva sina pass med olika inriktningar det säger jag inte emot. Om syftet med passet var att träna långpass med hög puls nivå så är väl det ok. Men i och med att Petra även själv nämner att Pulskurvan var hög så.
/Staffan
Vad skönt det låter med ett längre pass som gick så lätt och bra, även om det kanske gick lite för fort.
Kul att du siktar på maran nästa år. Jag får nog kika in här fler gånger och se hur det går för dig. Jag borde följa fler löparbloggar för min egen motivation mot maran i Boston i april.
Halloj!
Känner igen den där pulsproblematiken: För kroppen är nog tempot inte så tufft - men när du lägger till prat så stiger pulsen och kroppen arbetar hårdare även om tempot inte gått upp. Tror att du snittat betydligt lägre i puls om du hållit tyst hela rundan. Du får variera helt enkelt!
Kram S
Du är verkligen en "force of nature", blir på gott humör bara jag tänker på dig. :-) Ser fram emot lördagen!
Skicka en kommentar