Just ja. Glömde ju berätta om vad som hände mig i förra veckan. Åkte buss från Gärdet in till Norrmalmstorg och vid spakarna satt en busschaffis som hade en mindre bra dag. Uppsalabo med begränsad vana av huvudstadens nya bussar som jag är hade jag väl ställt en jobbig fråga för mycket och antagligen hade jag prickat in frågan just när det kom en rondell. Hur som.
Norrmalmstorg tornade upp sig och jag fattade inte att man skulle trycka på knappen. Så jag försökte kliva av längst fram i bussen men se det var inte populärt.
"Var kommer du ifrån egentligen? Fattar du ingenting?" skrek chaffisen.
"Från Uppsala", svarade jag med stadig, icke-sprucken röst och fick oväntad sympati från två damer som artigt visade mig var Knappen satt.
"Trycker du på den öppnas dörren", sa de tålmodigt med sammetslena röster.
Plötsligt kände jag mig ännu mer småstad än jag gjort på länge. Love it.
personligt
Och nu då?
1 vecka sedan
4 kommentarer:
Haha! Ser nästan de artiga damerna framför mig, småstadstjej som jag är så går jag all in i min illusion och ger dem östermalmtantslook med päls. Underbart :)
Haha, way to go Petra, det är rätt attityd! Synd om chaffisen som var tvungen att ta ut sitt dåliga humör på dig bara.
:O Det där har hänt mig också: http://ferdiksblogg.blogspot.com/2008/03/i-torsdags-var-jag-i-stockholm.html
Oj jag tycker att det händer titt som tätt i den här staden tyvärr. Jag älskar Stockholm och kan just nu inte tänka mig att flytta tillbaka till Sundsvall. Det är tur att man uppskattar sitt liv och kan lämna dessa händelser snabbt. Det måste vara jobbigt för chauffören som inte verkat må så bra. Bra svar! :) Go girl!
Skicka en kommentar